Kan man minska fiskodlingens näringsbelastning med fiske? Förundersökning av fiskodlingens nettobelastningssystem

I samband med att verksamhetsprogrammet för Finlands fiskerinäring 2007–2013 utformades, dryftades tanken att fiskodlarna skulle köpa fisketjänster, med vars hjäp man skulle avlägsna näringsämnen från fiskodlingens påverkningsområde. Om tillståndsmyndigheterna började tillämpa ett sådant nettobelastningssystem, skulle fiskodlarna i fortsättningen kunna få tillläggstillstånd för odling genom bortfiskning av näringsämnen. Tanken är att försöka uppnå ett tillstånd, där både fiskodlingen och och miljön skulle dra nytta av det nya sättet att bevilja odlingstillstånd (sk. win-win situation). Dessutom skulle verksamhetsförutsättningarna för yrkesfisket förbättras.

På basen av gjorda analyser, beräknades de faktorer med vars hjälp man kan kalkylera, hur mycket sk. skräpfisk, som skulle tas bort i relation till den producerade mängden regnbågslax, för att avlägsna den fastställda fosfor- eller kvävemängden ur havet. Den genomsnittliga faktorn för fosfor är 0,86 och för kväve 1,73.

På basen av statistik och provfisken skulle man kunna öka fångsterna av mindre värdefull fisk i Skärgårdshavet. Utgående från intervjuer skulle det, under vissa ekonomiska förutsättningar, vara möjligt att få ca 250 ton per år. Sannolikt finns det betydligt mer mörtfisk att fiska i havet. Vid ekolodning har man noterat fiskmängder på 78–172 kg per hektar.

Bortfiskning kan också minska den inre belastningen. Beträffande det, råder däremot mycket stor osäkerhet.

Bortfiskning av mindre värdefull fisk som en miljöåtgärd till stöd för fiskodlingen skulle enligt preliminära beräkningar kunna vara lönsam, vilket skulle möjliggöra en ökning av både fiskodlingen och fisket i Skärgårdshavet. Det är ännu inte möjliga att noggrannt bedöma verksamhetens omfattning eller lönsamhet utan ekonomiskt stöd.