Fritidsfiske 2008

I Finland uppgick antalet fritidsfi skare år 2008 till 1,8 miljoner, fördelat på en miljon hushåll. Ungefär 230 000 deltog i fi sket endast som medhjälpare, t.ex. genom att ro. Fritidsfi skarnas andel av befolkningen var 34 procent. Av männen i Finland idkade 44 procent fi ske medan motsvarande siffra för kvinnorna var 24 procent. Fiske var det viktigaste eller i det närmaste det viktigaste fritidsintresset för 82 000 fi nländare. Antalet fritidsfi skare har på 2000-talet visat en svag nedgång från ungefär två miljoner till 1,8 miljoner.

Det vanligaste fångstredskapet år 2008 var metspöet, som användes av 70 procent av fi skarna. Kastspöet användes av 41 procent, pilkspöet av 29, katsan, mjärden eller ryssjan av 26 procent och dragrodden och nätet av 23 procent av fi skarna.

Fritidsfi skarnas totala fångstmängd uppgick år 2008 till 33 miljoner kilo, varav 76 procent fångades i insjöområdet. Drygt hälften av fångstmängden utgjordes av abborre eller gädda.

Kräftfångsten uppgick till 5,9 miljoner stycken. Andelen signalkräftfångst var ungefär tre fjärdedelar av totalfångsten. Uppskattningen av kräftfångsten är dock rätt osäker eftersom andelen kräftfi skare är relativt liten och kräftfångsterna varierar mycket.

Av den totala fi skefångsten erhölls 57 procent med nät, katsa och ryssja medan 41 procent fångades med olika spö. Största delen av kräftfångsten fångades enbart med mjärdar.

Hälften av de hushåll som idkade fi ske redovisade en fångstmängd om högst 9 kg (median). Hushållens genomsnittliga fångstmängd var 33 kg. Å andra sidan erhöll 11 % av hushållen ingen fångst alls.

Beräknat på basis av de pris som betalades till yrkesfi skarna uppgick värdet på fritidsfi skarnas fi skfångst till 54 miljoner euro. Enligt priser som erhållits från fi skgrossister var kräftfångstens värde 14 miljoner euro. Värdet på fångsten är närmast riktgivande eftersom fångsten sällan säljs vidare utan största delen används i fi skarnas hushåll eller ges gratis till t.ex. släkt eller grannar. Likaså har man bedömt att största delen av kräftfångsten används i egna hushåll eller företag. En del av kräftorna säljs dock, antingen direkt eller genom förmedlare bl.a. till restauranger och storkök, för förädling och till andra hushåll. Små kräftor säljs också för utplantering i sjöar och älvar. Uppgifter om kräftpriser insamlas från fi skgrossister, varför det är fråga om den värdefullaste delen av fångsten som klassifi ceras som matkräftor..

Statistikens hemsida: www.rktl.fi /svenska/statistik

Vilt- och fi skeriforskningsinstitutet 2009. Fritidsfiske 2008. Riista- ja kalatalous – Tilastoja

6/2009. Finlands Offi ciella Statistik – Jord- och skogsbruk samt fi skeri. 57 s.