Uppföljning av lax- och havsöringsstammarna i Torneälvens vattensystem 2009

Artikeln presenterar de viktigaste resultaten från kontrollundersökningen av Torne älvs lax och havsöringsstammar år 2009. De tillämpade metoderna omfattar elfiske av älvyngel, ryssjefångst av smolt, ekolodning av stigande lax, analys av ålders-, storleks- och könsstruktur hos bytesfiskar utgående från prover, fångststatistik, fiskeenkäter och fiskmärkningar.

Den genomsnittliga tätheten av en sommar gamla laxyngel var 16,3 individer per ar (100 m2) i huvudfåran på den fi nländska sidan av vattendraget. Tätheten hade minskat från fjolårets rekordnotering, men var ändå betydligt större än medeltätheten för decenniet i övrigt. Tätheten av större laxyngel hade ökat från fjolåret och uppgick till 14,4 individer per ar. År 2009 gick 1 300 000 naturligt producerade yngel ut i havet enligt beräkningar gjorda på basen av elfiske och yngelfångst. Produktionen av laxsmolt i Torne älv har följts upp sedan 1980-talet och antalet smolt översteg nu för andra gången miljonstrecket.

År 2009 löste cirka 7 400 personer in den gemensamma fi skelicensen för Torne och Muonio älvar, vilket är ungefär ett tusen fler än året innan. Laxfångsten på den finländska sidan av vattendraget minskade med nästan hälften från året innan och var 30 100 kg (4 700 individer). Fångsten bestod till största delen av lax som vandrat till havs som yngel år 2007. Medelvikten på fångad lax var 6,4 kg.

Enligt beräkningar steg 33 000–35 000 laxar upp i Torne älv sommaren 2009. Beräkningen gjordes i Torne älv för första gången med DIDSON-ekolod och resultatet är osäkert, varför man kan bli tvungen att justera det utgående från omständigheter som visar sig vid lodningar under de kommande åren.

På basen av de prov av födorester som insamlats åren 2001–2009 var gäddans viktigaste födoobjekt i Torne älvs nedre del under maj–juni nejonögon och mörtfiskar. Laxsmolt förekom i 8,5 % av de magsäckar från gädda som innehöll föda.

Den naturliga produktionen av öring är synnerligen svag i Torne älvs vattendrag och öringstammarnas tillstånd är instabilt. I en del av bifl ödena noteras ingen naturlig reproduktion varje år. Under hösten 2009 var tätheterna av sommargamla naturyngel ändå något större än året innan i samtliga bifl öden som provfi skades. Havsöringshonorna når i allmänhet könsmognad efter tre år i havet, men största delen av öringen fångas i havet redan under det första och andra året. Det innebär att få öringshonor klarar sig upp i älven för lek.

Detaljerade bilder och tabeller över kontrollresultaten:
http://www.rktl.fi/kala/kalavarat/tornionjoen_lohi_meritaimen/