Fiskevårdsavgiftens långsiktiga effekter

Fiskevårdsavgiften är en avgift av skattenatur som betalas till staten av 18–64 år gamla medborgare som bedriver annat fiske än mete och pimpelfiske. Årligen inflyter c. 5,5 milj. euro i fiskevårdsavgifter. De influtna medlen återbetalas till fiskerihushållningen som stöd för verksamheten inom fiskeområdena och rådgivningsorganisationer för fiske, som ägarersättningar och för att finansiera projekt som befrämjar fisket. Utredningen granskar hur pass verkningsfulla de återbetalda fiskevårdsavgifterna är i praktiken.

Återbetalningen av fiskevårdsavgifterna har utvecklats till en betydande och säker grundfinansiering för verksamheten inom fiskeområden och större organisationer inom fiskerihushållningen. Stödet till fiskeområdenas verksamhet utgör ungefär hälften av områdenas inkomster. De har däremot inte alltid räckt till för att sköta de administrativa basuppgifterna. Områdenas verksamhet har stärkt samarbetet i frågor som gäller fiskevård och hur fiskeplanering och områdena hörs vid planering av åtgärder som påverkar vattenmiljön. Då man beviljat verksamhetsstöd till rådgivningsorganisationerna har man satt upp resultatmål. Särskilt den information om fisket som hobby och användning av fisk som riktar sig till unga stöder de ålsättningar som finns i lagen om fiske. Vid rådgivning, information och övrig intressebevakning har man poängterat fiskevattnens och fiskets betydelse för finländarna.

Med de återbetalda fiskevårdsavgifterna finansieras ett stort antal projekt som befrämjar fiskerihushållningen. Projektfinansieringen utgör i allmänhet endast en del av den totala finansieringen, varför den vanligen utgör ett startstöd till regionalt betydelsefull utvecklingsverksamhet. De ägarstöd som delas ut till vattenägare är ersättning för frånvaron av licensavgifter för mete och pimpelfiske, och vattenägaren kan fritt förfoga över stödet. Ersättningen till de enskilda fiskelagen är i allmänhet liten. Med hjälp av stöden ges den lokala administrationen möjlighet att vårda fiskevattnen och organisera tillståndsfisket samt möjligheter att delta i beslut om vård och användning av fiskevattnen.

Genom de återbetalda fiskevårdsavgifterna sysselsätts enligt uppskattning 118 personer på olika håll i landet. Därtill görs uppskattningsvis 40 årsverken frivilligt arbete. Egenfinansieringen i utvecklingsarbetet, fiskeområdenas finansiering av den egna administrationen samt värdet av det frivilliga arbetet ger en multiplikatoreffekt på 1,38 räknat på de återbetalda fiskevårdsavgifterna i den verksamhet de finansierar.