Flod- och signalkräftans livscykel och utbredning – litteraturöversikt

Sammandrag

Flodkräftan och signalkräftan lever i Finland vid den nordliga gränsen av sina utbredningsområden. Signalkräftan är en starkare konkurrent och flodkräftan skulle vara hotad om arternas utbredning sammanföll. I norr förmodas flodkräftan ändå vara bättre anpassad och på så sätt skyddad från trycket från signalkräftan.

Signalkräftan är hemmahörande i de nordvästra delarna av USA, där det råder ett tempererat klimat vid kusten och bergsklimat i inlandet. Finland har fastlandsklimat och signalkräftans ursprungsområden ligger 10–20 breddgrader mer sydligt än Finland. I flodkräftans nordliga utbredningsområde sker större förändringar av dagslängden och större skiften i vattentemperaturen, och variationen mellan extrema förhållanden är större än i signalkräftans ursprungsvatten.

Kräftornas utbredning begränsas av tillväxtperiodens och dagens längd samt av temperaturen. Ökande dagslängd och stigande temperatur sätter igång skalömsningen, minskande dagslängd och avsvalnande vatten utlöser reproduktionen. Det finns ett samband mellan skalömsning och reproduktion: skalömsningen måste ske före parningen och romläggning, och rombäring förhindrar moderkräftans skalömsning.

Bägge kräftarter har en optimal tillväxt vid c. 20 °C. Signalkräftorna parar sig och lägger sin rom på hösten vid en temperatur på 15–12 °C och flodkrätorna vid 10– °C. Eftersom den långa dagen i norr försenar könscellernas utveckling och vattnet kan frysa snabbt redan under sensommaren, kan temperaturen vara alltför låg för befruktning och embryoutveckling då signalkräftorna lägger sin rom. Vid gränsen för vardera artens nordliga utbredning kan rommen kläckas så sent på sommaren att ynglen inte hinner växa tillräckligt för att klara den kommande vintern. På grund av ynglens sena kläckning kan de rombärande honorna eventuellt inte hinna förbereda sig för den nya reproduktionsperioden utan håller ett mellanår.

Flodkräftan tycks reproducera sig mer framgångsrikt än signalkräftan i norr. Med hjälp av experimentella undersökningar bör man utreda huruvida flodkräftan och signalkräftan eventuellt har olika gränser för sina respektive utbredningsområden.

 Heinimaa, S. & Pursiainen, M. 2010. Riista- ja kalatalous – Selvityksiä 6/2010. 24 s.