Jakten på hjortdjur på socioekologiskt splittrade jaktmarker - fallstudie från omgivningarna kring Noux nationalpark

Under de senaste åren har man i allt högre grad kunnat notera att jaktmarkerna splittras och att spänningar uppstår mellan jägare och övriga, som utnyttjar markerna, framför allt inom tätbebyggda områden. Man har fruktat att utvecklingen särskilt kan komma att riskera övervakningen av hjortdjursbestånden. Det som ur forskningssynpunkt visat sig vara mest intressant är vad den socioekologiska splittringen av jaktmarkerna innebär och på vilket sätt jaktlagen har anpassat sig till situationen.

Som forskningsområde valdes området kring Noux nationalpark. Jakt är förbjuden i Noux nationalpark, men markerna kring nationalparken används på många sätt. I området finns riklig bosättning, vägar och annan utrymmeskrävande verksamhet, dessutom riktas ett stort och mångfacetterat tryck från fritidsaktiviteter mot nationalparken och dess omgivningar. I undersökningen deltog 11 jaktlag, som jagar älg i området kring Noux. Det viktigaste forskningsmaterialet bestod av dessa jaktlags jaktdagböcker, egna iakttagelser från älgjakten under hösten 2008, samt temaintervjuer. Tema- och mini-intervjuer gjordes också bland intressegrupperna.

De undersökta jaktlagen hade anpassat sig till jaktmarkernas socioekologiska splittring på ett flertal sätt och tillägnat sig flera situationsanpassade och delvis också originella jaktmetoder. Jaktlagens samarbete med grannjaktlagen avviker från det vanliga. Förhållandet till byn och markägarna upprätthölls växelvis. Inom det splittrade området undvek älgjägarna frivilligt vissa områden, där jakt var tillåten, men som upplevdes som problematiska. Det som nu krävs är en skicklig periodisering av aktiviteterna i jaktlandskapet. För det behös att också andra, som rör sig i naturen, förutom jägarna, kontinuerligt utvecklar sin insikt om förhållandena.

Hiedanpää, J., Pellikka, J., Laulumaa, M. & Nieminen, J. 2010: Riista- ja kalatalous – Tutkimuksia 2/2010. 46 s.