Asp

(Aspius aspius)

Ordning: Karpartade fiskar Cypriniformes Familj: Mörtfiskar Cyprinidae

Bild: Jussi Pennanen

Kännetecken: En storvuxen strömlinjeformad karpfisk, som har förhållandevis stor mun och relativt små ögon. Sidolinjen har ca. 70 fjäll. Analfenan är inskuren och har 14-17 fenstrålar. Stjärten är stor och blågrå. Käkarna är kraftiga, med en knöl längst ut på underkäken, som passar in i motsvarande inbuktning i överkäken.

Förekomst och ursprung: Aspen lever i de centrala och nedre loppen i de stora älvarna och i de sjöar som rinner ut i älvarna samt i brackvattnet i närheten av älvmynningarna. Utbredningen sträcker sig från Tyskland till Ural, i söder till Donauområdet och i norr till 62:ndra breddgraden. I Finland förekom aspen ursprungligen i Kumo och Kymmene älvars vattensystem samt i de förlorade delarna av Karelen, dessutom i små förekomster i Finska viken. I Kymmene älv och Teutjoki försvann aspen i början av 1960-talet och började minska också i Kumo älvs vattensystem. I Siurostråten ovanför Kulovesi försvann aspen på 1970-talet. Odlingen av asp började ge resultat på 1980-talet, då yngel från moderfiskar från Kulovesi, Rautavesi samt Kumo älv och Loimijoki föddes upp i naturnäringsdammar. Ensomriga aspyngel har efter det satts ut både i de vattendrag de härstammat ifrån, till tidigare habitat och på tiotals nya platser.

Reproduktion: De vuxna individerna vandrar på våren till sina lekplatser, som utgörs av stenbottnar i forsar och strömmar. Honorna når könsmognad efter 6-9 tillväxtperioder då de väger ca. 1,5 kg. Vid den första leken är antalet romkorn 40 000-60 000, men rommängden ökar med honans storlek till över 500000. Hanarna kommer till lek första gången vid 5-8 års ålder och 49-55 cm:s längd. Leken sker i strömmande vatten vid 7-8ºC, och den pågår bara under två, tre dagar. Romkornen fastnar på stenar och på vattenmossan på stenarnas yta. Om vattentemperaturen efter leken sjunker under lektemperaturen kan embryona, som håller på att utvecklas, förstöras. Ynglen kläcks 2-3 veckor efter leken, då vattnet värmts till 16-18ºC. De gömmer sig på botten ett par dar i början och lever på sin gulesäck och simmar fritt vid ungefär 9 mm:s längd.

Föda, tillväxt och vandringar: Ynglet växer upp på djurplankton tills det får ett fjälltäcke och börjar fånga insekter. I slutet av den första tillväxtsäsongen eller senast under den andra börjar aspen äta fisk. Den fångar aktivt fiskyngel och små stimfiskar vid ytan t.ex. nors och löja. Aspen mjukar upp sitt byte med sina långa krokförsedda tänder innan det sväljs.

Födoupptagningsperioden varar i allmänhet från maj till slutet av oktober. Aspen är snabbvuxen; under de tidiga åren kan den växa 6-12 cm under en sommar. I Finland kan den leva ända upp till 20-25 år och nå 6-7 kg:s vikt. Aspen trivs i strömmar och särskilt på sommaren vid vattenytan, då den är i nästan oavbruten rörelse. På våren pågår lekvandringen under ungefär en vecka och kan vara flera kilometer lång. De vuxna fiskarna kan då röra sig i små stim.

Fiske och fångster: Aspen är en populär, ibland krävande sportfisk. Den fiskas ändå mest med nät. Tack vare utsättningar har fångsterna i Kumo älvs vattensystem mer än tiodubblats jämfört med nivån i början på 1980-talet. I vatten där den nyetablerats ha den också gett betydande fångster.

Hot mot bestånden, vårdåtgärder och utrotningsrisk: Aspen är krävande beträffande sina lekplatser. Då lekplatserna tidigare sölades ner och förstördes genom utbyggnad av vattendrag, gick arten tillbaka och var också utrotningshotad. För att kunna skydda aspen måste man se till att lekplatserna inte förstörs.

De uppdämningar som planeras i de centrala delarna av Kumo älv hotar att begränsa aspynglens livsmiljö. I Loimijoki har man planerat att rensa upp grundområden, som är viktiga för aspen.

Aspen är en av arterna i EU:s naturdirektiv, men i Finland är den inte skyddad av lagen. Den enda formen av fiskevård har varit utsättningar.

Fram till år 2000 gjordes stora utsättningar, som förstärkte de ursprungliga bestånden. Man återinförde aspen på vissa håll och byggde upp nya bestånd i vissa vattendrag. Därefter har utsättningarna varit fåtaligare.

Aspen har i den senaste hotvärderingen klassats som sårbar. Artens fortbestånd är inte enbart beroende av de ursprungliga bestånden i Kumo älvs vattendrag, eftersom det i Kymmene älv och i Hiidenvesi och Lojo sjö, som hör till Karis ås vattensystem, finns vissa iakttagelser av naturlig reproduktion.

Textversion