Ohita navigointilinkitGå till frontsidan
Suomeksi | In English

  Översikt | Index A-Ö  
Första sidan Vilt Ren Fisk Akvakultur Ekonomi och samhället Statistik Kontaktuppgifter Publikationer Institutet

Uppskattning av tillgången på fisk :
» Åldersbestämning och fjällarkiv
» EU-provtagning
» Strömming, vassbuk, torsk och flundra
» Lax och öring i Östersjön
» Lax och öring i Tana älv och Nejdenälven
» Lax och öring i Torne älv 
  •Sommaren 2010 DIDSON-ekolodnings resultat
  •Resultatet av sommaren 2009 DIDSON-lodning
  •Ekolodningsteknik
» Siken i Finska viken
» Siken i Bottniska viken
» Insjöarnas fisksamhällen
» Gös, abborre och gädda i havsområdet
» Fiskmärkning

Resultatet av sommaren 2009 DIDSON-lodning

Laxvandringen i Torneälven undersöktes med DIDSON-lodning. I början av laxvandringperioden placerade man ett lod i mynningen av Torneälven och två stycken lod vid Kattilakoski beläget ungefär 100 km uppströms mynningen.Syftet var att undersöka tidpunkten för laxvandringen genom att ta ett ”tvärsnitt” av älven med det lodet som var placerat i mynningen och med hjälp av det två loden som var placerade i Kattilakoski ville man få en bild av den totala mängden uppvandrande lax mätt över hela älvbredden.

Den skrivelse är en översättning av en arbetsrapport skriven på engelska. Du kan ladda ner arbetsrapporten i PDF format här.

Lodningen startade i Torne under slutet av maj månad men det blev tvunget att avbryta en månad senare. Man var tvungen att flytta upp lodet till Kattilkoski på grund av de haverier man haft i där. Datat som samlades in i Torne i början av laxuppvandringen visade att platsen för lodning inte var lyckad. En för liten del av den uppstigande laxen blev dekterad och materialet bedömdes för osäkert för att kunna bedömma när laxvandringen startar för säsongen.

I Kattilakoski samlade man in data från slutet av maj månad till slutet av augusti, det vill säga under hela lekvandrings perioden. Lodet på Finska stranden samlade in data under 65 % av tiden och det andra lodet på Svenska stranden samlade in data under 78 % av tiden under den tidigare nämnda tidsperioden. Det djupaste partiet i mitten av älvfåran som är 15-20 meter bred hamnade i ”skugga” för ekoloden och här kan fisk passera utan att bli dekterade. Fast man har ett ”blint” område och har haft problem med haverier på apparaturen på grund av åska bedömmer man att platsen är lämpligt för att ha en långsiktig uppföljning av laxvandringen här.

De fiskar som inte har blivit dekterade på grund av haverier på apparatur och dyligt har blivit uppräknade med hjälp av statistiska metoder Under bearbetningen av materialet har man förutsatt att ingen fisk passerade i det ”blinda” området mitt i älvfåran. Med hjälp av lokal fångst statistik och fångstprover för Torneälven har man gjort en artfördelning. Fjällprov har använts för att kunna skilja på lax med ett eller flera havsår för att kunna tolka ekolods datat. I arbetet att art och åldersfördela fisk har man även använt data från den närliggande Kalixälven,fisktrappan i Jokkfall

Med hjälp av bakgrundsdata har man kommit fram till att längderna av fisken ofta blev underskattade. Det uppmätta värdena korrigerades och där efter gjorde man en bedömning att ungefär 31 780 laxar och 2 130 andra fisk individer passerade (mesta dels havsöring). Av laxarna var 5 420 stycken av den storleken att man bedömde att det var fisk med ett havsår (grilsse) och 26 360 laxar var av den storleken att det hade flera havsår (MSW) Median dagen för laxuppvandringen inföll den 1 Juli (hälften av alla laxar har passerat platsen för ekolodningen). De laxar som har stannat nedströms lodningsplatsen för att leka eller har blivit uppfiskade bör adderas till tidigare nämda antal för att man skall få en total uppskattning av antalet uppvandrande laxar från havet till älven. Enligt preliminära bedömningar har man skattat att det gick upp 33 000- 35 000 laxar för att leka i Torneälven.

Skattade antalet fiskar som passerade Kattilakoski i Torneälven med vatten nivå och temperatur.

De kommande åren kan ge ny kunskap som ger anledning att revidera tolkningen av 2009 års ekolodning. I framtiden bör man se över processen vad det gäller olika felkällor (bla hur väl överns stämmer tolkningen av materalet när det gäller att tolka antalet fiskar och det felkällor som finns när det gäller längdbestämningen av fisken). Samla in kompleterande data från det ”blinda” området (mittfåran) och få bättre data för att kunna bedömma antalet laxar som har stannat för lek nedanför ekolodningsplatsen. De styrarmar som finns för att styra fisken / apptera ekoloden bör byggas för att bli mera permanenta och stabilare sett till en mera långsiktig uppföljning. Ekoloden bör även kunna skyddas bättre mot åskväder. Slutligen , ifall man skall följa upp när laxuppvandringen till älven startar så måste man göra fler lodnings försök med ett eller flera ekolod i närheten av mynningsområdet i Torneälven.



Textversion

 


© Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet.Förändrat 4.6.2010