De naturliga havsöringsstammarna är fortfarande hotade – tecken på återhämtning bara i Ingarskila å

Det starka vattenflödet i älvarna under senaste år underlättade uppstigningen för den lekmogna havsöringen. Vid elfisket innevarande höst fick man på de flesta kustavsnitten fler yngel kläckta från naturlig lek än tidigare år, men antalet var i allmänhet ändå mindre än en femtedel av den beräknade potentiella produktionen.

Av de ursprungligen cirka sextio havsöringsälvarna / åarna längs Finlands kust finns en naturlig havsöringsstam kvar i mindre än tio av våra rinnande vattendrag. Utan effektiva fiskevårdsinsatser är risken mycket stor att de kvarvarande naturliga stammarna försvinner.

I sex av Finska vikens älvar finns det kvar naturligt levande havsöringsstammar, som anses vara ursprungliga. Samtliga stammars tillstånd är hotat eller kritiskt. Mest positiv har utvecklingen varit i Ingarskila å, vars öringsstam stöds med utsättningar. Under elfisket hösten 2009 påträffades fler sommargamla naturyngel jämfört med tidigare år i samtliga undersökta forsar.

Vid Bottenhavskusten finns en naturlig havsöringsstam kvar endast i Storå, där den stöds med årliga utsättningar av yngel. Öringens yngeltäthet i Storå har varit oroväckande låg. Hösten 2009 fanns fler naturyngel i försöksområdet än året före. Risken att den naturliga stammen försvinner är ändå fortfarande stor, om inte yngelproduktionen väsentligt kan fås att öka.   

I Lestijoki, som rinner ut i södra delen av Bottenviken är öringens naturliga reproduktion sporadisk och tillståndet för öringsstammen är kritiskt. Älvens öringsstam stöds med utsättningar. Under de senaste åren har små mängder sommargamla naturyngel påträffats i några av forsarna i älvens nedre lopp.

Torne älvs havsöringsstammar är hotade och  biälvarnas öringsbestånd stöds årligen med utsättning av älvyngel och smolt. Mängden naturyngel i biälvarna ökade fram till år 2003, men efter det bröts den positiva trenden. Hösten 2009 fanns däremot fler ensomriga naturyngel än året före i samtliga biälvar som provfiskades. I motsats till tidigare år noterades naturlig reproduktion i alla biälvar där provfiske utfördes.  

En viss obetydlig naturlig reproduktion förekommer också i några andra älvar, där bestånden sannolikt är blandade eller införda.

Utan effektiv fiskevård kan öringen försvinna  

Havsöringsstammarnas tillstånd påverkas både av variationer i naturliga förhållanden och inverkan av mänsklig aktivitet på älvar och hav. Det största problemet för havsöringsstammarna är den höga dödligheten hos smolten under det första året i havet. Till största delen beror dödligheten på naturliga variationer i miljön, men överlevande öringar lider också av överfiske. Genom bland annat vattenskyddsåtgärder, restaureringar och fisktrappor kan man förbättra tillståndet i de flesta av öringsälvarna.   

Största delen av de smolt som går ut i havet härstammar från utsättningar. Största delen av havsöringarna som fiskas upp fastnar under minimimåttet i täta sik- eller gösnät. Endast ett fåtal honor kan ta sig upp från havet till sin hemälv för att leka. De naturliga stammarnas tillstånd är mycket osäkert och risken för utrotning är stor, om man inte kan minska den dödlighet som förorsakas av det nuvarande fisket.

Mängden sommargamla öringsyngel som fötts i de undersökta områdena i Storå/Isojoki och Torne älvs biälv Pakajoki (Storå/Isojoki 1995-2009, Pakajoki 1990-2009).

Närmare information på våra Internetsidor (på finska):   
http://www.rktl.fi/kala/kalavarat/itameren_lohi_taimen/meritaimenkantojen_tila.html
 

Textversion