Kräftsäsongen startar – kräftfisket blir alltmer yrkesmässigt

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets övervakning av kräftfångsten vittnar om ökande bestånd av signalkräftan. Flodkräftans bestånd har förblivit oförändrade. Hösten 2008 konstaterades att kräftvattnen innehöll starka yngre årsklasser. Detta torde innebära goda fångster under årets kräftsäsong som inleds 21.7. kl. 12. De allt starkare stammarna av signalkräfta ökar omsättningen i sötvattenfisket.

Enhetsfångsten (per mjärd och natt) för signalkräftan har ökat med nästan 50 % på tre år. Ökningen talar för växande stammar då provfisket alltid gjorts på samma sätt. I fångsten av signalkräfta består hälften av djur större än 10 cm, medan andelen för flodkräfta stannar vid 20 %. Lokalt kan kräftornas storlek variera mycket och i vissa vatten är andelen små kräftor alltid stor.

Flodkräfta fångas mest i mindre vatten och på noggrant utvalda ställen. Därför blir fångsten per mjärd något större för flodkräftan än för signalkräftan. Signalkräftor fångas med ett stort antal mjärdar i öppna vatten och på större djup. Därför kan inte varje bragd placeras individuellt.

	År	Fångst	Fångst/mjärd
Signalkräfta	2006	52 971	2,4
	2007	67 489	3,5
	2008	106 152	4,4
Flodkräfta	2006	37 301	6,2
	2007	15 613	4,4
	2008	22 370	5,7

Forskningsinstitutets bokföringsfiskares kräftfångst åren 2006–2008. Fångsten av
signalkräfta ökar medan fångsten av flodkräfta stampar på stället.

Fångsten av signalkräfta är effektiv och fångsten är riklig. Fångsten per mjärd är mindre än för flodkräftan, men mer än hälften av signalkräftorna är större än 10 cm. Figuren visar kräftornas storleksvariation i bokföringsfiskarnas fångst.

Ökar fångsten?

Den sista kräftfångststatistiken gäller år 2006 och då var totalfångsten 5,2 miljoner signalkräftor och 1,6 miljoner flodkräftor. Fångsten hade fördubblats sedan år 2004. Statistiken för år 2008 blir färdigställd i först höst, men med tanke på att fångsterna tidigare ökat årligen kommer samma trend troligen att fortsätta. För drygt hundra år sedan var den årliga kräftfångsten 15–20 miljoner kräftor årligen och följaktligen finns utrymme för en avsevärd tillväxt. I våra stora sjöar finns gott om kräftfria stränder dit de utsatta signalkräftorna kan sprida sig. Nya områden med stammar av flodkräfta tillkommer också som följd av utsättningar på 1990-talet.

Efter förra höstens kräftfiske blev stora mängder små kräftor av båda arterna kvar i vattnen. De yngre årsklasserna är kraftiga och stammarna tål fisket mycket väl. Provfiske i Päijänne och Saimen visar att honornas rom övervintrat väl. Det innebär att en stark årsklass blivit kläckt också i år. Ynglen uppnår fångststorlek på 2–4 år.

Försommarens vattentemperaturer har varit relativt gynnsamma och kräftorna börjar röra på sig normalt. Förra sommaren var starten på säsongen ganska lam trots att stammarna var starka. Då fördröjde det svala sommarvädret skalbytet. De bästa fångsterna kom först i augusti och i september då efterfrågan på kräftor redan minskat.

Kräftfisket ger arbete och inkomster

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets kräfthushållningsprogram har utrett bokföringsfiskarnas redskap och andra resursbehov. Beräkningen ger vid handen att en ökning av kräftfångsten med en miljon djur kräver 12 000 nya mjärdar, 30 ton mörtfisk som bete och en arbetsinsats på 30 årsverken.

Enligt kräftprisenkäten inbringar en miljon flodkräftor i minuthandeln mer än 5 miljoner euro. Motsvarande mängd signalkräftor ger 3 miljoner euro. Siffrorna kan jämföras med t.ex. den yrkesmässiga fångsten av östersjölax som år 2008 hade ett värde en miljon euro.

Kräftpesten släpper inte greppet

Den gamla kräftpesten som i tiden fick stammarna av flodkräfta att rasa har inte försvunnit och en ny typ av kräftpest som invandrat med signalkräftorna påverkar flodkräftan karftigt. Livsmedelssäkerhetsverket Evira diagnostiserar årligen ett knappt tjugotal fall av kräftpest. Frekvensen verkar lyckligtvis inte öka. I år har Evira hittills fått in fyra nya fall.

Mera information om kräftor, kräftpest och forskning finns på forskningsinstitutets hemsidor (http://www.rktl.fi/kala/rapu).

Textversion