Kräftsäsongen 2010 – tillförlitliga fångstprognoser stöder utvecklingen av kräfthushållningen

Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets övervakningsprogram är signalkräftans stammar starka och efter fjolårets säsong blev rikligt med fångststora flodkräftor kvar i vattnen. Värmeböljan efter midsommar främjar kräftornas tillväxt och påskyndar deras skalbyte. I vattnen finnas också rikligt med små kräftor för kommande år. Det finns anledning att förvänta sig goda fångster för kräftsäsongen som inleds 21.7.20210 kl. 12.00. Säsongen pågår ända fram till slutet av oktober.

Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets övervakningsprogram är signalkräftans stammar starka och efter fjolårets säsong blev rikligt med fångststora flodkräftor kvar i vattnen. Värmeböljan efter midsommar främjar kräftornas tillväxt och påskyndar deras skalbyte. I vattnen finnas också rikligt med små kräftor för kommande år. Det finns anledning att förvänta sig goda fångster för kräftsäsongen som inleds 21.7.20210 kl. 12.00. Säsongen pågår ända fram till slutet av oktober.

Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets övervakningsprogram ökade fångsterna av signalkräfta under perioden 2006–2008 i de största och viktigaste vattnen för signalkräfta. Fångsten per bragd jämnade ut sig ifjol i de vatten där signalkräftans stammar nått slutlig storlek. Till följd av ytterligare utsättningar ökar antalet vattendrag och strandavsnitt med stammar av signalkräfta och således ökar möjligheterna att fiska kräftor.

Förra året blev något av en överraskning för de yrkesfiskare som fångar flodkräfta. Då avtog efterfrågan på flodkräftor mitt under pågående fångstsäsong. Många fiskare slutade fångsten redan i augusti. Normalt har efterfrågan avtagit först i mitten av september. Det innebär att mängder av stora flodkräftor blev kvar i vattnen från ifjol och följaktligen torde fångsten av flodkräfta bli bra också i år.

Flodkräftan ger större fångster per bragd än signalkräftan, men signalkräftorna är större. Mer än hälften av fångsten av signalkräfta ger djur större än 10 cm medan endast en fjärdedel av flodkräftorna är så stora.

Vädret påverkar både på kort och lång sikt

Försommarens väder avgör när kräftorna börjar röra på sig och vilken storlek de tidigt fångade kräftorna kommer att ha. Våren 2010 var varm en tid och kräftorna började röra på sig redan i början av juni i Päijänne där forskningsinstitutet övervakar signalkräftsstammarnas utveckling året om. Värmeböljan i slutet av juni och början av juli värmde upp vattnen och ynglens utveckling startade tidigt. De fullvuxna djuren bytte skal tidigare än normalt. I jämförelse med sommaren 2009 är en bra början på fångstsäsongen nu att vänta.

Hösten 2009 svalnade vattnen snabbt, vilket gav anledning att befara att föryngringen skulle bli svag. Misstanken visade sig vara obefogad. På våren bar honorna rikligt med rom av god kvalitet. Årets åldersklass torde vara kraftig och kommer att ge goda fångster också framöver.

Flodkräftans föryngring påverkas knappast alls av att vattnet snabbt kyls ned och förutsättningarna för att en helt normal årsklass för flodkräftan föreligger.

En signalkräfta från försommarens provfiske uppvisar en helt perfekt rom klase ruvad under stjärten. Ur rommen kläcks ca 200 yngel i månadsksiftet juni-juli. Hankräftor med stora saxar (till höger) rörlivligt på sig redan på försommaren.

Kräftpesten

Kräftpest konstaterades i fjol i 12 stammar av flodkräfta, vilket är en ganska normal frekvens. Tillsvidare har endast ett fall noterats i år. Detta i norra Savolax på ett område som drabbades också förra sommaren. Oftast undersöks misstänkta fall av kräftpest först då säsongen inletts. Den senaste mest omfattande epidemin av kräftpest i Kemi älv fortsätter att sprida sig uppströms. Alla misstänkta fall av kräftpest undersöks i Livsmedelssäkerhetsverkets (Evira) laboratorium i Kuopio.

Kräftstammarna tål fångst, räcker efterfrågan till

Sommaren 2009 var den första på en lång tid då man kunde se tecken på att kräftmarknaden höll på att bli mättad. Detta gällde särskilt flodkräftan som kräver en lång transport för att nå marknaden i söder. Orsaken kan ha varit en kombination av den stagnerande ekonomin och signalkräftans frammarsch, vilken gett ett sort antal mänskor möjlighet att själv fånga kräftor i egna vatten.

Fritidsfiskarnas kräftfångst år 2008 uppgick till 5,9 miljoner flod- och signalkräftor (260 ton) och yrkesfiskarna fångade samtidigt 153000 signalkräftor (7 ton). Kräftor fiskas således i första hand för eget och vänners bruk. Särskilt signalkräftan har enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets övervakningsprogram ökat i antal och förekommer nu i ett så stort antal vatten att hela produktionen inte längre blir nyttjad. I avsikt att öka produktionen av kräftor föreligger inte längre något större behov av att införa signalkräftan till nya vatten. Största delen av landets invånare är inte bosatta vid eller har sommarstugor vid vatten. Ett stort antal vattendrag är också sådana att de aldrig kan bli bra kräftvatten och därför köper flertalet konsumenter de kräftor de äter. Det är att hoppas att handeln med inhemska kräftor och kräftprodukter utvecklas i motsvarande grad så att den ökande produktionen av kräftor tillvaratas och görs tillgänglig för möjligast många.

Textversion