Också vilthushållningen måste anpassa sig till miljöförändringarna

"Eftersom vi inte till alla delar känner till hur enskilda förändringar i miljön påverkar växter och djur, för att inte tala om den sammanlagda effekten, sätter miljöförändringen upp villkoren också för vilthushållningen", påpekade generaldirektören för Finlands miljöcentral Lea Kauppi i sitt anförande vid Viltdagarnas öppnande i Kouvola.

De landsomfattande rådplägningsdagarna, som arrangeras av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Jägarnas Centralorganisation hålls nu redan för 17:de gången, detta år i samarbete med Finlands miljöcentral.

Kläcks orrens kycklingar numera alltför tidigt?

Mångåriga undersökningar av orrspel i mellersta Finland har visat, att tiden för orrspelet, och följaktligen också parningen och kläckningen, märkbart har förskjutits mot ett tidigare datum i takt med att vårarna blivit varmare under de senaste 40 åren. Orrhonorna använder temperaturförhållandena under april som tidsmässig ”synkronisator” för parningen. I stora delar av Finlans fastland har temperaturen under sommaren inte stigit på samma sätt som under våren. Orrkycklingarna kläcks därför allt oftare i kalla och osäkra omständigheter, vilket framgår av de undersökningar som gjorts av forskaren vid Jyväskylä universitet, Gilbert Ludvig.

Undersökningarna visar, att förhållandena, i första hand temperaturen, under kycklingarnas första tid, har mycket stor inverkan på dödligeten bland kycklingarna. Under vissa försomrar är vädret mycket instabilt och sannolikheten för att kycklingarna skall kläckas under osäkra omständigheter har har på det sättet ökat.

Vi står inför en anpassning till klimatförändringen.

I samband med klimatförändringarnas inverkan på vilt- och rovdjursbestånden finns många osäkerhetsfaktorer. De största förändringarna torde drabba den viltfågel, som övervintrar i Finland. Man bedömer, att den nordliga barrskogens arter kan komma att drabbas av en tillbakagång på grund av klimatförändringen. Det minskande snötäcket gynnar rävstammarna, men också utjämningen av sorkbestånden i norra Finland inverkar på den generella ökningen av rävbeståndet. De stora växtätande däggdjuren som älg och vitsvanshjort skulle dra nytta av det minskande snötäcket; en bättre tillgång på födoväxter finns tillgängliga under en längre tid, det blir dessutom lättare att röra sig i terrängen. Då man gör upp vårdplaner för viltbestånden bör man också beakta klimatförändringarna", betonar överinspektören vid Jord- och skogsbruksministeriet Tiia Yrjölä.

Till hurudana förhållanden måste djuren anpassa sig?

Den snö och is som samlat sig på träden har också denna vinter nått nyhetströskeln på grund av de elavbrott och de skogsskador de förorsakat. Fenomenet att snön uppträder på detta sätt är inte något nytt, men sannolikheten ökar uppenbarligen i norra Finland, eftersom fenomenet sammanhänger med tillfrysningen av Bottniska viken: ju längre havet är öppet, desto mer kondenserande fuktighet förs med sydliga vindar till nordöstra Österbottens och Nordbottens höglandsskogar. Hur isbarken påverkar djurens tillgång till föda har inte systematiskt undersökts. Det är ändå klart, att den försvårar födointaget för tjäder orre och järpe, som finner sin föda i träden och problemen ökar ju längre tid fåglarna är tvungna att använda föda blandad med snö och is. Vissa älgar har lärt sig utnyttja de inplastade höbalar, som lagras på åkrarna, vilket antas ha samband med att de kvistar som används som föda ligger innanför isbark, bedömer specialforskare Timo Helle vid Skogsforskningsinstitutet.

Den skare eller förhårdnad av drivorna, som uppstår på grund av ett tunnare snötäcke och blidväder eller hård vind, hindrar hönsfåglarna från att söka sig en lega, vilket de vanligen gör vid hård köld mitt på dagen mellan födointagen morgon och kväll. Dethär innebär en ökad energikonsumtion och samtidigt ökar risken att fåglarna tas av dagaktiva rovdjur. Man kan anta, att förlusten av det skydd legan ger, är särskilt ödesdigert, då fåglarnas födointag försvåras av att träden täcks av snö och is. För renarna innebär blidväder katastrof, eftersom snön hårdnar under påföljande köldperioder. Om skare bildas redan under förvintern, vilket ofta sker, kan möjligheten till födointag försvåras för resten av vintern. En förkortning av den tid marken är snötäckt och speciellt en tidig vår underlättar däremot livet för renarna.

Sammandrag av föredragen under Viltdagarna kan läsas under adress http://www.rktl.fi/?view=publications&id=5570

Textversion