Skarvens föda beror på fiskbestånd nära kolonin

Finlands miljöcentral, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Åbo yrkeshögskola har utrett skarvens matvanor. Enligt resultaten bestod skarvarnas mat under häckningsperioden mest av de fiskarter som förekom i stora mängder i närheten av kolonin. I vuxna skarvars spybollar fanns särskilt mycket rester av gärs, abborre, strömming, storspigg samt mört och andra karpfiskar. Sammanlagt identifierades 20 fiskarter.

I år har man konstaterat att abborrar och karpfiskar har ändrat sitt beteende i de områden där skarvbeståndet har ökat. På grund av stora regionala skillnaden bör forskningen kring skarvens matvanor fortsätta särskilt vid Skärgårdshavet och Bottenhavet.

I Skärgårdshavet fanns det också gott om tånglake och gös i den färska maten som de vuxna fåglarna spydde åt sina ungar. När det gäller de vuxna fåglarnas mat kan forskningen ge en skev bild om man använder den vanliga metoden, analysen av spybollar, dvs. det som har blivit kvar efter matsmältningen. Det finns nämligen skillnader i hur snabbt matsmältningen klarar av olika fiskarter. Andelen strömming och tånglake kan då underskattas och andelen gärs överskattas.

Skarvens mat under häckningstiden undersöktes vid Finska viken, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken under åren 2002-2009 samt vid Skärgårdshavet år 2009. Vid Finska viken, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken fokuserades på de fiskarter som äts av de vuxna fåglarna medan forskningen vid Skärgårdshavet handlade särskilt om ungarnas mat. Vid Skärgårdshavet försvårades undersökningen av de vuxna skarvarnas matvanor av förstörelsen av bon. Man lyckades ändå få tillräckligt många prov för undersökning av ungarnas näring.

Kan skarvarna påverka fiskarnas beteende?

Under de senaste åren och särskilt i år har det kommit uppgifter om att särskilt abborrar och mörtar har börjat bete sig annorlunda i de havsområden där skarven har blivit vanligare. En gammal fiskeplats kan nu vara tom men på andra ställen finns det gott om fisk. Stora braxnar har till och med varit lättare att fånga. Uppgifterna om fiskarnas förändrade beteende kan ha att göra med skarvarnas rörelser. Större fiskstim är ett typiskt exempel på hur fiskarna skyddar sig mot de allt vanligare predatorerna.

Motstridiga uppgifter från övriga världen

Från andra håll i världen har man fått olika slags information om hur skarvarna påverkar fiskpopulationerna. I Nordamerika har man ställvis konstaterat att beståndet av gulabborren, som är en systerart till vår abborre, har minskat när beståndet av den lokala skarvarten har ökat. Å andra sidan lever ett starkt bestånd av gös i Hjälmaren i Sverige sida vid sida med ett stort skarvbestånd. Också i Finland har man konstaterat regionala skillnader. Därför är det viktigt att forskningen kring skarvens matanvändning fortsätter särskilt vid Skärgårdshavet och Bottenhavet.

Textversion