Fälttriangeln

Instruktioner för fälttriangelns spårräkning

Hur triangeln skall läggas. Fälttriangeln är en liksidig triangel med 2 km sida. Linjens längd blir således totalt 6 km. Triangeln läggs i terrängen så att ungefär hälften av linjen (1/4 - 2/3) ligger på jordbruksmark. Rutten kan mycket väl gå igenom bebyggelse.

Tidpunkt för räkningen. Räkningen görs under tiden 3.1.-4.3. Hela triangeln räknas under en och samma dag. Det är skäl att göra räkningen vid första möjliga tillfälle. Räkningen är mycket känslig för ogynnsamma väder- och snöförhållanden. Trots att perioden för räkningen är lång blir antalet lämpliga dagar ofta relativt litet.

Arter som räknas. Spår av följande arter noteras: skogshare, fälthare, ekorre, flygekorre, bisam, varg, rödräv, mårdhund, björn, hermelin, dvärgvessla, mink, iller, mård, järv, grävling, utter, lodjur, katt, vildsvin, vitsvanshjort, dovhjort, älg och rådjur samt rapphöna, fasan, tjäder, orre, dalripa och järpe. Dessutom antecknas och utmärks på kartan sedda hönsfåglar, duvhök och korp oberoende av avstånd från triangellinjen. Sedda fåglar märks med "SEDD" så att skillnaden till spår blir klar.

Hur räkningen utförs. Spårräkningen görs till fots eller på skidor med kompass eller utefter den i terrängen utmärkta triangellinjen, varvid alla spår som korsar linjen räknas. Själva räkningen föregås av en spårtäckning, då rutten gås igenom och gamla spår täcks eller utmärks så att de inte blir upptagna under den egentliga räkningen, som görs inom följande två dagar. Då räknas alla spår som uppkommit efter spårtäckningen. Ifall det inte är möjligt att göra en separat spårtäckning kan räkning göras efter snöfall. Då är räkning ett eller två dygn efter snöfall att föredra, eftersom djuren ofta kan vara obenägna att röra på sig direkt efter snöfall. Också här gäller att den tid under vilken spåren uppkommit bör vara känd.

Hur observationerna bokförs. Alla observationer, såväl spår som sedda fåglar utmärks på kartan varandra motsvarande rad på observationsblanketten. I de fall då spår av flera arter korsar triangellinjen tätt intill antecknas de så att ett streck på kartan motsvaras av flera observationsnummer, ett nummer för varje art, och på blanketten bokförs de på skilda rader så att observationerna på samma ställe sammanbinds med en klammer. T.ex. spår av räv, skogshare och ekorre har lokariserats på kartan till samma punkt (strecket med numren 22, 23, 24).

Endast spår som korsar triangellinjen skall räknas. Varje enskilt spår som korsar linjen räknas, också då man tydligt ser att samma djur gått över linjen flera gånger. Undantag från den regeln gör endast räv och varg, vilka även räknas i de fall då djuren kommit närmare än 10 m från linjen efter spårtäckningen och tydligt undvikit att gå över linjen.

Ifall det finns anledning att misstänka att flera djur gått efter varandra i samma spår (t.ex. lodjur och älg) är det skäl att följa spåret en bit tills man kan avgöra hur många djur det rört sig om. Då det uppkommit tydliga spårstigar (t.ex. hare, vitsvanhjort, rådjur) bör man möjligast väl uppskatta antalet spår. Vid behov kan man gå av linjen för att bättre kunna uppskatta antalet spår. Räkningen fortsätts sedan från samma punkt på linjen. Uppskattning av antalet spår görs alltid oberoende av hur tillförlitlig denna uppskattning blir. I efterhand kan uppskattningen inte göras.

Väderlek vid räkningen. Räkningen utförs när det inte snöar. Väderleken under själva räkningen är av mindre betydelse för resultaten än vädret föregående natt, då spåren uppkommit. Under den tiden borde det inte vara sträng kyla, snöfall eller hård vind. Överlag borde snötäcket vara sådant att också mindre djur som t.ex. dvärgvesslan lämnar spår som går att läsa.

Juha Tiainen
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
PB 6
00721 Helsingfors
Tel. 0205 751275
juha.tiainen@rktl.fi

Textversion