Sälarna i en föränderlig miljö

Varmare vintrar gör det svårare för östersjövikaren att bygga bohålor och reproducera sig. Foto: Mervi Kunnasranta

I vävnad från säl mättes på 1960- och 1970-talen extremt höga halter av tungmetaller och organiska klorföreningar. De höga halterna av PCB och DDT bidrog till att användningen av dessa ämnen förbjöds. Särskilt har höga halter av organiska klorföreningar konstaterats förorsaka störningar i sälarnas reproduktionshälsa.

Halterna av miljögifter har senare sjunkit, men är trots allt fortfarande många gånger högre än hos motsvarande arter i mindre förorenade områden. I takt med att halterna sjunkit har sälarnas reproduktionshälsa förbättrats. Gråsälshonornas reproduktionshälsa är numera normal. Däremot lider fortfarande c. 20 % av vikarhonorna av förträngningar i livmodern.

Sälarna och klimatförändringen

Både gråsäl och vikare reproducerar sig i första hand på isen. Klimatförändringen kommer att påverka reproduktionsförhållandena för bägge arter. För vikaren kan uppvärmningen ha en betydande inverkan, eftersom isen och snötäcket har stor betydelse för att reproduktionen skall lyckas. Gråsälen anpassar sig uppenbarligen relativt väl också till isfria vintrar.

Sju sälskyddsområden

Inom statens vattenområden grundades år 2001 sju stycken sälskyddsområden. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet utredde åren 2003 och 2006 yrkesfiskarnas syn på sälskyddsområden.

Textversion