16.7.2003

Eläköön vuoden 2003 rapukausi - Leve kräftsäsongen 2003

Vuoden 2002 lämmin kesä ja syksy sekä kuluvan kesän viileä alku ovat tehneet rapukauden odotuksesta mielenkiintoisen. Myös talven happikadot ovat tehneet tuhojaan pienissä rapuvesissä.

Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos on tekemiensä koeravustusten perusteella antanut aineksia tämän vuoden rapusaaliin arvioimiseen. Ravustuskauden alkaessa saalista saataneen melko huonosti, mutta saaliit parantuvat elokuussa, kauden vanhetessa.

Rapusaalis on perinteisesti vaihdellut 2-4 miljoonaan rapuun, joista valtaosa on ollut jokirapuja. Vuoden 2001 rapusaaliin 2,5 miljoonasta ravusta arvioitiin noin puolen miljoonan ravun olleen täplärapuja. Luonnonvedet tuottavatkin jo merkittäviä määriä täplärapuja.

Ravustajan (koskee 18-64 vuotiaita) tulee maksaa kalastuksenhoitomaksu 15 €/vuosi tai 5 €/7 vuorokautta. Tämän lisäksi ravustajalla tulee aina, iästä riippumatta olla vesialueen omistajan lupa.

Rapurutto pahin uhka suomalaiselle raputaloudelle
Rapurutto tappaa jokiravut sekä vahingoittaa ja voi jopa tappaa täpläravut. Rapuruton leviämisen ehkäisemiseksi rapuja ei saa siirtää vesistöstä toiseen ilman varotoimia ja viranomaislupaa. Täplärapujen siirtämisessä on oltava erittäin varovainen, sillä täpläravut voivat olla rapuruton kantajia ja suuri osa täpläravun luonnonkannoista on saanut ruttotartunnan. Myös kaikki pyydykset, pyyntivälineet ja veneet on puhdistettava siirryttäessä vesistöstä toiseen. Viime vuodelta on raportoitu seitsemän varmaa rapuruttotapausta, joista kaksi täplärapuvesissä. Lisäksi rapuruttoepäilyjä ilmoitettiin kaikkiaan 12.

Vuoden Rapulainen -tunnustuspalkinto
Raputietokeskus on perustanut Vuoden Rapulainen -tunnustuspalkinnon jaettavaksi merkittävästä suomalaisen raputalouden eteen tehdystä työstä. Palkinto jaetaan vuosittain yksityiselle henkilölle tai yhteisölle. Ensimmäinen Vuoden Rapulainen -palkinto annetaan voikoskelaiselle Toivo Hietavirralle.

Ravulle lisää näkyvyyttä
Suomalaiset ravunviljelijät ovat perustaneet yhdistyksen ajamaan ravunviljelijöiden asiaa.

Kalatalouden keskusliiton ylläpitämässä ennätyskalarekisterissä on neljä eri rapulajia, uusina lajeina kapeasaksirapu ja villasaksirapu.

Päijännetaloon, Vääksyn kanavan läheisyyteen on pystytetty Piru merrassa –niminen näyttely, joka esittelee suomalaista raputaloutta ennen, nyt ja tulevaisuudessa. Rapukulttuuria esitellään myös kattauksin.

Tulevan rapukauden aiheista ja avauksesta tiedotetaan Päijännetalolla, Asikkalassa 16.7.03 klo 11.00.

*** 

Den varma sommaren och hösten ifjol samt den pågående sommarens svala början gör väntan på den begynnande kräftsäsongen intressant. Även syrebristen i vintras har förorsakat skador i mindre kräftvatten.

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet gör en uppskattning av detta års kräftfångst på basen av de provfisken efter kräfta som de gjort. I början av säsongen torde fångsterna vara tämligen små, men fångstmängden stiga i augusti då säsongen framskrider.

Kräftfångsten har traditionellt varierat mellan 2-4 miljoner kräftor, av vilka den största delen varit flodkräftor. Av år 2001 års fångst på 2,5 miljoner uppskattades ungefär en halv miljon vara signalkräftor. Naturvattnen producerar numera en betydande mängd signalkräftor.

Den som fiskar kräftor (gäller 18-64 –åringar) bör betala en fiskevårdsavgift på 15 €/år eller 5 €/7 dygn. Dessutom bör kräftfiskaren alltid, oberoende av ålder inneha vattenägarens tillstånd.

Kräftpesten är det största hotet mot kräfthushållningen i Finland
Kräftpesten dödar flodkräftorna samt skadar och kan t.o.m. döda signalkräftan. För att förhindra spridningen av pesten är det förbjudet att förflytta kräftor från ett vattendrag till ett annat utan försiktighetsåtgärder och myndigheternas tillstånd. Vid förflyttning av signalkräftor bör man vara mycket försiktig, eftersom signalkräftorna kan vara bärare av kräftpest och den största delen av naturstammarna är smittade. Även alla fångstredskap och båtar bör rengöras då man förflyttar sig från ett vattendrag till ett annat. Ifjol rapporterades sju säkra fall av kräftpest, av vilka två stycken var i signalkräftvatten. Dessutom rapporterades inalles 12 misstänkta fall av kräftpest.

Hederspriset Årets Kräftling
Informationscentret för kräfta har stiftat ett hederspris Årets Kräftling, vilket delas ut för betydande arbete till fromma för kräfthushållningen i landet. Priset delas årligen ut till en privat person eller ett samfund. Det första Årets Kräftling –hederspriset går till Toivo Hietavirta från Voikoski.

Mera synlighet för kräftan
Kräftodlarna i Finland har grundat en förening för att föra kräftodlarnas sak.

I rekordfiskregistret som upprätthålls av Centralförbundet för Fiskerihushållning finns numera fyra olika kräftarter. Nykomlingar i registret är den smalkloiga kräftan och ullhandskrabban.

I Päijännehuset i närheten av Vääksy kanal har en utställning ”Piru merrassa”, som förevisar den finska kräfthushållningen förr, nu och i framtiden, satts upp. Kräftkulturen presenteras också genom kräftuppsättningar.

Information om den kommande kräftsäsongen och dess inledning ges i Päijännehuset i Asikkala 16.7 kl. 11.00.

Tulostettava versio