Ohita navigointilinkitSiirry RKTL:n etusivulle
In English | På Svenska

  Sivukartta | Hakemisto A-Ö  
Etusivu Riista Poro Kala Vesiviljely Talous ja yhteiskunta Tilastot Tutkimuslaitos Julkaisut Yhteystiedot Sähköiset palvelut

17.7.2003

Halleja ennätysmäärä 30 vuoteen - Rekordantal gråsälar, det högsta på 30 år

Yhä suurempi osa Itämeren kasvavasta hallipopulaatiosta Suomessa - Allt större del av Östersjöns växande gråsälpopulation i Finland

Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitoksen (RKTL) suorittamat hallien eli harmaahylkeiden laskenta-lennot merialueillamme kesäkuussa antoivat ennätyssuuren tuloksen, runsaat 6 000 yksilöä. Määrä on suurin hallikantamme seurannan 30-vuotisessa historiassa. Kokonais-määrä jakautui merialueit-tain seuraavasti: Lounaissaaristo 5 670, Merenkurkku ja Perämeri 415 sekä Suomenlahti 200.

 

Lisätietoja, tillägsuppgifter:
Assistentti Olavi Stenman, puhelin
040 758 3654

Tutkimusjohtaja Eero Helle, puhelin
0400 444 227

Tiedottaja Taija Pöntinen, puhelin 0205 751 353, taija.pontinen@rktl.fi

RKTL:n tekemät laskentalennot ovat osa Itämeren kansainvälistä hallipopulaation seurantaa. Suomessa laumat valokuvataan pääluvun laskemiseksi. Laskenta ei kuitenkaan tavoita kaikkia halleja, vaan parhaissakin laskentaolosuhteissa niistä osa on vesillä. Tämän puuttuvan osuuden katsotaan kuitenkin olevan vuodesta toiseen suhteellisesti kutakuinkin samansuuruinen. Siksi merialueittaiset seuranta-arvot sopivat hyvin kannan kehityksen seurantaan.

Hallikantamme pääpaino on Lounaissaariston länsipuoliskossa, Ahvenanmaalla. Siellä nähtiin yhteensä 4 230 hallia, mikä on 7 % enemmän kuin viime vuonna. Lounaissaariston itäpuolis-kossa, Saaristomerellä, hallit ovat lähes täysin keskittyneet ulkoluotovyöhykkeeseen Hangon ja Utön välille. Täällä laskenta antoi tulokseksi 1 440 hallia, mikä on puolisen tuhatta enemmän kuin viime vuonna, jolloin vesiliikenne heikensi selvästi laskentojen onnistumista.

Kun jätetään laskusta Lounaissaariston seuranta-alueeseen luettu kaakkoisen Selkämeren yksi-näisluoto Södra Sandbäck, koko Pohjanlahden merialueellamme on vain yksi suuren halli-lauman asuttama luotoryhmä, joka sijaitsee keskellä Merenkurkkua. Laskentalennoilla paikalla oli enimmillään 415 hallia. Lauma kuuluu Merenkurkun alueen laajempaan esiintymään, josta suurin osa nähdään yleensä Ruotsin puoleisilla luodoilla. Suomen puolella Perämerta tavataan kesällä vain muutamia pieniä ryhmiä. Nyt ne eivät sattuneet laskentoihin.

Toistaiseksi vähäiseksi katsottava Suomenlahden hallikantamme on pääosin keskittynyt Pellingin edustalle ja Porkkalan majakkasaarelle. Laskentalennoilla nähtiin yhteensä 200 yksilöä, mikä on noin 10 % enemmän kuin viime vuoden laskennoissa parhaimmillaan.

Ruotsin merialue on ollut vuosikymmenien ajan Itämeren hallipopulaation ylivoimaisesti tärkeintä esiintymisaluetta. Tilanne alkoi kuitenkin muuttua 1990-luvulla siten, että hallikanta kasvoi Suomessa – osin hallien tänne siirtymisen johdosta – suhteellisesti nopeammin kuin muualla. Viime vuonna Ruotsissa laskettiin 5 600 ja Suomessa 5 100 hallia (koko Itämerellä 13 100), mutta Suomessa nyt todettu vahvan kannankasvun jatkuminen saattaa nostaa Suomen ”hallimaana” Ruotsin rinnalle.

Tarkempia tietoja sekä kuvia käytettäväksi: www.rktl.fi

Suomenlahden tärkein halliluoto on jo 30 vuoden ajan ollut Pellingin
edustalla sijaitseva Sandkallan. 11.6.2003 paikalla oli 52 hallia.
Kuva: Olavi Stenman

Kökarin lounaispuolella sijaitsevaan hylkeidensuojelualueeseen kuuluvalla
Nelingön luodolla oleskeli 17.6.2003 hallilauma, jonka pääluvuksi laskettiin
ilmakuvasta 740 yksilöä. kuva: Olavi Stenman.

Hallit hakeutuvat Perämerellä viimeisille jäille, jotka usein sulavat vasta
kesäkuun alkupuolella.Tämä vaikeuttaa kannanseurantaa, koska muualla
hallit ovat tällöin jo asuinluodollaan. Kuva: Eero Helle.


Gråsälsinventeringarna utförda per flyg av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) i juni i våra sjöområden gav ett rekordhögt resultat, drygt 6 000 individer. Mängden är störst under den 30-åriga historien av övervakningen av vår gråsälstam. Totalantalet fördelade sig på följande sätt: Sydvästra skärgården 5 670, Kvarken och Bottenviken 415 samt Finska viken 200.

VFFI:s flyginventeringar utgör en del av den internationella övervakningen av Östersjöns gråsälpopulation. I Finland fotograferas grupperna för räkning av antalet individer. Inventeringen når dock inte alla gråsälar, utan en del av dem är i vattnet även under de bästa inventerings-förhållandena. Denna bortfallande del anses dock relativt sett vara ungefär lika stor från år till år. Därför passar uppföljningsvärdena för olika sjöområden bra för övervakning av stammens utveckling.

Tyngdpunkten för vår gråsälstam ligger i den västliga delen av Sydvästra skärgården, på Åland. Där sågs totalt 4 230 gråsälar, vilket är 7 % mera än i fjol. I den östra delen av Sydvästra skärgården, i Skärgårdshavet, har gråsälarna nästan helt koncentrerat sig till zonen av ytterhällar mellan Hangö och Utö. Här gav inventeringen ett resultat på 1 440 gråsälar, vilket är ca 500 flere än i fjol, då sjötrafiken klart minskade möjligheterna till framgångsrik inventering.

Då man utesluter den enskilda klippan Södra Sandbäck, som hör till Sydvästra skärgårdens övervakningsområde men befinner sig i det sydostliga Bottenhavet, finns det i hela vår Bottniska vikens sjöområde bara ett hällområde som upptas av en stor gråsälgrupp. Detta område befinner sig mitt i Kvarken. Under inventeringsflygningarna fanns där som mest 415 gråsälar. Gruppen hör till Kvarkenområdets större förekomst, av vilken största delen i allmänhet påträffas på hällarna på den svenska sidan. På den finska sidan av Bottenviken stannar bara några små grupper över sommaren. Nu påträffades inga sådana vid inventeringarna.

Vår gråsälstam i Finska viken, som ännu måste betraktas som liten, har koncentrerat sig huvud-sakligen utanför Pellinge och på Porkala fyrholme. Under inventeringsflygningarna sågs totalt 200 individer, vilket är 10 % mera än det bästa resultatet från fjolårets inventeringar.

Det svenska sjöområdet har varit det överlägset viktigaste förekomstområdet för Östersjöns gråsälpopulation under årtionden. Situationen började dock förändras under 1990-talet på så sätt, att gråsälstammen växte i Finland – delvis p.g.a. gråsälarnas förrflyttning hit - relativt sett snabbare än på annat håll. I fjol räknades i Sverige 5 600 och i Finland 5 100 gråsälar ( i hela Östersjön 13 100), men den fortsättning av stammens starka tillväxt, som nu noterats i Finland, kan jämställa Finland med Sverige som “gråsälland”.

Närmare information samt bildmaterial för publicering: www.rktl.fi…


Tulostettava versio

 


© Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos.Julkaistu 17.7.2003